Ada 2014-11-24 Kl00:45

Nu är hon här! En vecka efter BF stormade hon ut i livet 3950g tung, 52cm lång och alldeles underbar <3 
Vi har lite trubbel med amning så får stanna på BB något dygn till, annars mår vi super och dehär var väldigt häftigt! 




 

tisdag 18 november

En dag har jag nu "gått över". Egentligen är det ju "fullt normal" att föda +- 2veckor men det är svårt för lilla huvudet att ta in. Jag fick ett datum och det datumet har jag väntat på i nio månader, helt plötsligt (eller aa) kommer datumet och livet fortsätter som vanligt, utan förändring. Det är inte annat än att man känner sig lite lurad. Lixom "haha! trodde du va?". Men alltså som sagt, man veeet ju så väl att det är typ 5% som föder på BF men man hoppas ju såklart att man är en del av de procenten.... och med tanke på mitt tålamod också så slutar det säkert med att jag tillhör de 5% som går över mer än 2v och får bli igångsatt.... Men hey, nu ska vi inte vara pessimistiska - förr eller senare kommer hon och då kommer allt vara förlåtet. Just nu fokuserar jag på att få dagarna att gå. Igår handlade jag de sista julklapparna (!!), var på MVC och hälsade på Andreas och Maria över en kopp kaffe. Idag har jag städat badrummet, planterat om 2 växter som stått i 2veckor och väntat, bakat fröknäcke, sovit powernap, börjat kolla på Gossip Girl (?!) och haft Emma på besök. Imorgon är planen att börja rensa i min garderob, äta lunch på Emmas kontor och damma fönsterbrädor mm, så mycket jag orkar, en liten powernap och några avsnitt GG hinner jag säkert med också :)
 
På MVC såg allt bra ut, bra hjärtslag, magen hade växt 1cm sen senast, hon är fortfarande fixerad och vikten står still på +10kg. Värkarna lyser med sin frånvaro och jag önskar inget hellre än att åtminståne få en liten värk så jag vet hur de känns men icke då.... tålamod Malin, tålamod.
 
smarrigt fröknäcke
 
 
-hny
 

tisdag 11 november

och enligt Philips gissning ska bebisen komma idag, dock känns det inte så hur välkommen hon än är så ska det mycket till... Hursomhelst så hoppa sjag att det inte är för långt kvar, 6 dagar beräknat och jag börjar bli nervös nu. Det går upp och ner hela tiden, samtidigt som det känns så jäkla overkligt och konstigt så är det ju lixom ofrånkomligt på samma gång och det går inte riktigt ihop, känner att allt vett håller på att försvinna. Jobbar ju inte längre och dagarna är eeeviiiigheeeetslååååånga. Humöret och framförallt välmåendet går upp och ner hela tiden. Från att må super till att ligga på golvet och grina. De finns ingen hejd. Jag mår illa, har ingen aptit, får panik, ångest - allt på en gång, eller så mår jag super, massa energi, glad, positiv och tung - alltid tung. Men mest är tillståndet stabilt, som en motorväg bara, inget upp och ner och inga konstigheter, bara en jäkla väntan och jag kan inte för mitt liv förstå folk som varit sjukskrivna/mammalediga sen flera veckor, de måste ju ha klättrat runt på väggarna hejdlöst för dehär är tråkigt alltså. 
 
Idag kommer dock Millan, om ca en timme på middag så jag får väl börja laga. Kul att det händer något iaf! 
Imorgon ska jag fika med två andra blivande mammor och sen har jag gjort en lista över saker att göra här hemma resten av tiden - allt för att undvika bli uttråklad.
 
 
 
 farsdagsfirande i söndags 
 
 
 
Jag har tvingat mig ut på två 15min promenader denna veckan, allt för att få lite luft. 15min är dock allt mina fogar tillåter just nu :/
 

Laters!
-hny